Bildande av kalksten, typer och förekomst i Sverige
Indelning efter bildande i grupperna kemiska, organogena och klastiska sediment
Kemiska sediment är liten till omfattning och inbegriper utfällning av kalciumkarbonat löst i vatten. Lösligheten ökar med löst koldioxid och ökad vätejonkoncentration samt minskar med ökad temperatur, med andra ord befinner sig kalciumkarbonatet (CaCO3) i vatten som lösligt kalciumvätekarbonat [Ca(HCO3)2].
Den största delen sedimentära kalkstenar tillhör organogena sediment som bildas av rester från i havet levande djur och växter som innehåller kalkskal och kalkskelett, såsom musselskal, koraller, kalkalger, foraminiferer m fl.
Klastiska sediment bildas genom nedbrytning, omlagring och omvandling av de två nämnda typerna. Exempel är marmor, travertin, krita mm.
Mineral av kalciumkarbonat kallas kalcit, vanligast, jämte aragonit och vaterit. Förekomst av täta resp korniga kalkstenar finns t ex på Gotland, Öland och i Kolmården, Dalarna, Västergötland samt Skåne (krita).
Märgelsten och kalkgyttja förekommer på många platser. Namn på blandning av de olika avlagringarna avseende ler- och kalciumsediment bestäms av de ingående halterna av ler och kalk.
© Leif Berntsson, Nordisk Stenimpregnering AB
|
